Äckliga sadister?

Prinsessan skriver.

NT skrev om vår favoritklubb Adam och Eva i Norrköping. Att sex berör är en underdrift. Jag kollade kommentarerna till artikeln och jag blir faktiskt mörkrädd av hur trångsynta människor är.

Visst kan man tycka att saker är annorlunda och konstiga. Visst lever vi swingers livet lite annorlunda ibland. Annorlunda och konstigt. Det kan jag hålla med om. Absolut.

Däremot är det beklämmande med vuxna människor som inte stannar vid att höja på ögonbrynen och ruska lite oförstående på huvudet utan måste använda ord som "sadister" och "äckligt" när de kommenterar artikeln.

Jag tog mig friheten att klistra in några av NT´s läsarkommentarer.

Gunnar skriver att:

"Kanske bättre kontroll av sexuellt avvikande och sadister under kontrollerande former på en Club där mänskliga kontakter och sex ska mötas".

En "sextiotalare" är riktigt upprörd.

"NT! Det här var totalt onödigt!! Det här är inget som man behöver skriva om i tidningen! Jag anser att - utan att vara pryd - de som gillar den här typen av sex hittar det själva och det här var rent äckligt att skriva om i tidningen. De som gillar detta får gärna hålla på med det för mig, men oss som är nöjda med den partner man har och har ett bra liv blir bara äcklade. Tycker inte heller att barn/ungdomar behöver bli matade med detta heller. Kan ju vara fint för dem att veta att det är fint att älska en person och hålla sig till den också!"

En "reaktionär" värderar artikeln så här:

"Äckligt. Trodde NT hade mer klass än så."

Någonstans så tror jag att "sextiotalarens" ilska bottnar i osäkerhet och rädsla. Jag tycker jag har hört samma typ av neandertalarargumentation av homofober på nittiotalet. Eller hur?

 "Jag har ingenting mot bögar, bara de inte stöter på mig." är slående likt "De som gillar detta får gärna hålla på med det för mig, men..." Likheterna i argumentationen är större än skillnaderna enligt mig.

Jag kan ha fel, men om jag blundar och försöker föreställa mig "sextiotalaren" så ser jag en kvinna framför mig. Jag tror denna kvinna har lite tolerans för pornografi och blygsamt intresse av erotik. Hur har hon och hennes man det? Är han lika lite intresserad av pornografi och erotik som jag (fräckt nog) gissar att hans hustru har?

Jag spinner vidare på mina antaganden.

Vågar "sextiotalarens" man berätta för sin fru vad han fantiserar och drömmer om, eller har hon med sin attityd klargjort att han är så gott som död om han så mycket som andas om hur upphetsande ett filmklipp på xhamster kan vara?

"Sextiotalaren" pratar om det fina att "älska en person och hålla sig till den också!" som om swingers inte älskar sina partners. Jag kan säga så här mycket. Vill man se förälskade människor så ska man gå på swingersklubb. Under dessa år i denna värld har vi bara stött på en handfull par som inte varit totalt synkade med varandra.

De talar om kärlek men kallar de som valt att leva sina liv annorlunda för äckliga. Det är faktistkt ganska sorgligt.