Kärlek

Han skriver.

Ibland hör jag människor som frågar andra om varför de älskar sina respektive.

Detta är enligt min mening en av de mest korkade frågor som finns. Det är samma dumma fråga som varför mitt hjärta kommer att slå ett slag till. Det gör det bara utan någon som helst annan anledning än att det bara är så.

Jag blir ledsen när människor blandar ihop begreppen "tycka om" med "älska".

Jag skall vara ärlig att säga att det inte är varje dag på året som jag tycker om mina dryga tonårsdöttrar. Men jag älskar dem 24 timmar per dygn och alla årets dagar till dess att jag dör, oavsett vad de säger eller gör... 

Samma sak är det med min kärlek till Prinsessan. Jag älskar henne oavsett vad. Det finns inga förklaringar på kärleken. Den bara är där i nästa sekund på samma sätt som att mitt hjärta kommer att slå ett slag till, och ett till, och ett till... Till dess att mitt hjärta slutar slå en dag. Vad som händer med min kärlek vet jag inte, men det vore ett enormt slöseri om denna starka kärlek bara försvann i tomma intet.

Av denna anledning kan jag bli ledsen när människor ställer frågan "varför älskar du honom/henne?"

Än värre är det när den som får frågan, börjar trassla in sig i någon patetisk förklaring om att "hon är bra med barnen" eller "han är bra på att hugga ved" (båda är vad människor sagt på riktigt). Eller ger groteska förklaringar som har med pengar att göra, såsom "han ger mig fina saker" eller "Vi har ett så fint hus ihop".

Min kärlek till Prinsessan går aldrig förklara. Jag blev upp över öronen förälskad i henne första gången jag såg henne. Det var en känsla av värme i kroppen, ihop med en nervositet som gjorde att jag kände mig som femton år. Jag skall inte ljuga. Jag fantiserade om hur det skulle vara att älska med henne när vi satt på ett fik och pratade om alldagliga ting.

Nu flera år senare kan jag fortfarande inte låta bli att sträcka ut min hand och smeka hennes rumpa när hon går förbi. Hon är mer än irriterande ibland och visst kan jag bli arg, men det känns mest som slöseri med tid efter ett tag. För oavsett vad, så sitter vi fast vid varandra med en kärlek som är starkare än de starkaste kättingar.

Så år ut och år in kommer jag att älska denna lilla 48 kilos Prinsessa lika självklart som att mina ögon blinkar, mina lungor fylls med luft och att mitt hjärta slår slag efter slag. Jag vet inte varför, bara att det sker...

Att jag sedan tycker om att hon är sexig, underbar i sängen, lagar världens godaste mat, är smart, älskar mina barn lika mycket som hennes eget barn och är världens sämsta på att vissla och berätta historier och kan inte låta bli att klämma mitt på tandkrämstuben och är sämst i världen på att ta kritik, förändrar inte min kärlek till henne. Det skapar bara en vardag. Njutningen är kärleken på samma sätt som smaken på god mat. Näringen är en sak och smaken en annan...

Om det skulle finnas en Gud, så vill jag passa på att tacka för att jag fick just detta exemplar. Anar att den tagit lite tid och fixande innan den blev komplett. Anar att du busade lite med mig när du la till några irriterande effekter som att hon tror sig kunna vissla, men det gör inget. Jag är helnöjd.

Så... Tack gode Gud för kvinnan. Utan henne skulle vi män inte vara annat än duktiga på att göra maskiner, backa med släp, hugga ved, jaga och kriga... Med kvinnan vid vår sida så kan vi faktiskt älska också...