Han skriver:
Om man skulle ställa upp 1.000 män på rad och ger dem tre svarsalternativ på nedanstående fråga:
Skulle du vilja ha sex med din fru och en annan kvinna samtidigt?
A. Aldrig i helvetet!
B. Jättegärna, men bara om min fru är med på det!
C. Jag är på, oavsett konsekvenser!
Hur många män skulle välja alternativ B tror ni?
Jag är nog ganska övertygad om att en överväldigande majoritet skulle välja mittenalternativet.
Men är det då en så stor skillnad om vi skulle byta ut detta till:
Skulle du vilja ha sex med din make och en annan man samtidigt?
A. Aldrig i helvetet!
B. Jättegärna, men bara om min make är med på det!
C. Jag är på, oavsett konsekvenser!
Jag anar att alternativ A skulle öka till förmån för alternativ C. Dock är jag övertygad om att även här skulle alternativ B vara i majoritet.
Vad är det då som stoppar oss? Båda parter vill med stor sannolikhet uppleva små oskyldiga äventyr på fler.
Men om vi skulle ge 1.000 män förslaget att de först ger sin fru en trekant med en extrakille och därefter får en trekant med en extratjej, så är jag inte så säker på att detta förslag skulle tas emot med öppna armar. Det vill säga att vi gärna tar, men har svårare att ge...
Är det då så att svartsjukan och osäkerheten stoppar oss? Eller är det så att vi är rädda att vår respektive skulle ha så sjukt skönt sex med den inbjudna att förhållandet skulle ta slut? Att den inbjudna skulle ha så mycket bättre teknik, större kuk, trängre fitta, större muskler, större bröst eller något annat?
Är det jämförelsen som skrämmer oss?
Är det då så att vi också jämför oss med en rosa vibrerande rabbit med roterande topp?
Eller är det en annan sak?
I så fall så skulle skillnaden ligga just i att den ena är en människa och den andra är en maskin...
Är det då inte så att vi just är rädda för att vår respektive skall gå och bli förälskade i den inbjuda? Att vi inte skall kunna skilja på sex och kärlek?
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
När vi bjuder in andra till vårt sexliv, så är vi extremt tydliga med vad vi gör och inte gör. Vi sållar bort de som inte har ett socialt beteende som vi känner igen. Vi sållar bort de som inte kan uttrycka sig och vi sållar bort de som söker kärlek och vi sållar bort de som inte passar fysiskt vad vi söker. Vi sållar bort de som har profilbilder på Herr Schenkenberg och de som har bilder på Fröken Silvstedt. Vi vill träffa vanliga sunda människor som söker spännande sexuella äventyr.
Dock är i slutändan jag som väljer vilken kille vi bjuder in och det är Prinsessan som i slutändan väljer vilken kvinna vi bjuder in.
Skulle det då kunna hända att Prinsessan blir kär i en annan man (eller kvinna)? Eller skulle det kunna bli så att jag blev förälskad i en annan kvinna?
Naturligtvis skulle detta kunna ske... Man är dum om man tror något annat.
Men är riskerna större genom att vi har ett sexliv där vi bjuder in andra?
Vi vill nog tro att det snarare är tvärt om.
Det finns ingen som helst anledning för swingers att vara otrogna på grund av det sexuella. Om jag vill ha sex med en annan kvinna, så är det bara för mig att säga detta till min Prinsessa. Om hon vill ha sex med en annan man så säger hon detta. Det vill säga att sexuell otrohet tappar i dess funktion...
Känslomässig otrohet handlar i vår värld om att kyssas, kela, säga känslosamma saker, skriva kärleksbrev, gosa, flörta, hångla, hålla handen, titta varandra djupt i ögonen, m.m.
Detta är något vi aldrig gör med dem vi bjuder in till vårt sexliv. Det vore outhärdligt för oss båda att se den andre visa kärlek till en inbjuden. Detta vore för oss det största sveket...
För oss är sex med andra ord något annat än kärlek... När vi knullar så knullar vi, när vi älskar så älskar vi.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar