Jämställdhet dödar erotiken.

Han skriver:

Tänkte sticka ut hakan lite nu och skriva om en tanke som kanske inte är helt genomtänkt.

Men kan det vara så att "jämställdheten" dödar vår sexualitet?

Nu menar jag inte jämställdheten av "lika värde och lika lön". Jag menar att vi är livrädda att backa i utvecklingen, vilket gör att vi fortsätter på en väg som med största sannolikhet skapar en snedvriden relation som ingen av oss blir lycklig av.

Låt mig förklara utvecklingen...

Under stenålderstiden tror man att kvinnan skötte grottans bestyr, hade hand om de minsta barnen och samlade det som kunde samlas runt grottans närhet. Detta kunde vara ved, örter, bär, svamp, m.m. Extremt viktiga uppgifter som ingen hade en tanke på att värdera som "kvinnofällor".

Männen gick iväg för att försöka samla ihop proteiner i form av kött. Jag anar att en och annan man stannade kvar vid grottan för att med sin bättre fysik kunna skydda flocken från "dummisar". Detta var kanske efter barnafödandet de mest riskfulla uppgifterna, vilket gjorde att männen ofta var skadade på ett eller annat sätt. Kanske fick de omsorg av kvinnorna och barnen i flocken.

Rollerna var tydliga och man kunde faktiskt bli klar med sin uppgift. De små valparna hade tydliga roller att identifiera sig med och kunde snabbt avgöra vad som var ett bra manligt beteende, respektive ett bra kvinnligt.

När männen kom hem med en del av en mammut så blev naturligtvis kvinnor och barn överlyckliga och jag kan nog garantera att dessa män fick sig en underbar resa på kvällen när barnen sov mätta och nöjda i den varma grottan. Kanske var detta en lycka som blivit förlorad i vår tekniska "utveckling".

Mannen och kvinnans jobb värderades högt. Utan kvinnans jobb så dog flocken och utan mannens jobb så dog flocken... Lika värde behövde inte ens diskuteras.

Om vi nu flyttar oss fram till bondesamhället så hade vi samma roller. Mannen skötte bruket och kvinnan hem och barn. Om mannen hade varit på åkern sedan tidiga morgontimman och burit sten och kom hem och la sig på sofflocket, så gav denna kvinna inte mannen en soppåse att bära ut till soptunnan. Hon lät honom vila för hon visste att han gjort "sitt jobb".

När kvinnan hade gjort sina göromål så var det ingen som klagade om hon la sig och vilade en stund. Ingen tvivlade på att båda hade en viktig roll och en viktig funktion.

Men år 2013 så har vi alla ett delat ansvar. Vi får inte ha några roller och vi skall behandlas lika som individ och oberoende av kön.

Vart leder detta?

"Delat ansvar är inget ansvar". Detta är det som dödar våra relationer. Vem är ansvarig för vad?

Jobba, städa, handla, tvätta, diska, baka surdegsbröd, klippa gräset, bygga friggeboden, byta däck, m.m.

Allt vi gör är ett delat ansvar som bygger på att vi försöker hitta en "rättvis" fördelning på uppgifterna. Kvinnan anser att hon har tvättat hela dagen, medan mannen menar på att maskinen har tvättat 97% av tiden det tar att tvätta.

Kvinnan tycker att hon bytt däck på bilen när hon lämnat in den till en däckfirma, medan mannen tycker att han gjort ett underverk som har öppnat en konservburk och värmt den i mikron. Mannen tycker att han städat när han plockat upp sina strumpor under vardagsrumsbordet medan kvinnan tycker att det är viktigt att tvätta fönstren nu när det är mulet ute.

"Nu är det din tur att..." är ett tecken på att vi inte hittar rätt med den "rättvisa" som vi söker. När kvinnan är klar med sina göromål så förväntas hon hjälpa mannen med hans (och tvärt om). Man blir med andra ord aldrig klar!!!!

Har vi då blivit mindre manliga, respektive kvinnliga i och med att vi skall leva ett jämställt liv?

Nej, nej, nej... Tonårspojkar äter hormoner för att snabbt få fyrkanter på magen. Dessa små pojkar står förvirrat och försöker förstå vad manlighet är. Deras pappa gjorde uppenbart fel eftersom feminismen säger att han idkar förtryck på kvinnan. Kvinnan vill ha en man som städar, lagar mat och är "mjuk", medan han ser hur hon tindrar med ögonen när hon ser hur mannen kräver en kyss av kvinnan i en amerikansk film. Vem fan skall ha vara?

Små tonårstjejer opererar in silikon i sina bröst, läppar, rumpa och höfter. Opererar bort de nedre revbenen och kindtänderna. De sprutat in världens farligaste gift (Botox) så nära hjärnan det möjligen går, trots att de små tonårstjejerna inte vuxit färdigt än. Allt för att vara så mycket kvinna det går.

Samtidigt försöker de förstå vad kvinnlighet är. Deras mamma är ju uppenbart förtryckt av deras pappa, så hon gör uppenbart fel. Vem fan skall de titta på?

Jag och Prinsessan kommer aldrig att hymla om att vi gillar våra roller. Jag gillar att vara man och hon gillar att vara kvinna utifrån vad det betyder för oss.

Jag har mina uppgifter och hon har sina. Naturligtvis hjälper vi den andre, men i stora drag så kan vi bli färdiga med våra uppgifter.

Om man inte ens kan enas om en så enkel sak som vem som gjort mest i hemmet. Om man räknar timmar på jobbet och summerar detta med hur lång tid man spenderat i tvättstugan, så mår inte relationen bra.

Jag måste säga att jag tycker att det är sjukt sexigt att män och kvinnor är olika. Jag tycker att det är spännande och erotiskt att inte riktigt förstå hur en kvinna tänker och jag blir full av beundran när kvinnor gör något som jag inte kan. Fan, jag älskar kvinnor.. Inte dåliga kopior av män.

Så om vi nu bestämmer oss för att vi inte kan får allt och måste välja, så bör valet stå mellan att du har en äkta man/kvinna vid din sida eller en dålig kopia av dig själv vid din sida.

Jag kommer att välja min kvinna vid min sida... Hon luktar för övrigt fantastiskt gott...