måndag 16 september 2013

Jag är inte fördomsfri

Prinsessan skriver.
 
När jag ändå har berättat om att vi båda gillar att hålla oss uppdaterade om vad som händer i Sverige. Inte bara via Facebook...
 
Skelettkvinnan. En kvinna som hade en ansenlig mängd skelettdelar och även en del vapen i sitt hem. Först trodde man att det rörde sig om skelettdelar från människor hon själv dödat, men det har visat sig att hon köpt skelett på nätet.
 
Polisen sägs även hittat bilder på vilka kvinnan ska posera sexuellt med skelettdelar. Man säger sig hittat texter skrivna av "skelettkvinnan" - i jagform om en kvinna som har sex med sin döde man i hennes lägenhet. Hon friades i december av tingsrätten från nekrofilianklagelserna, men fälldes för brott mot griftefriden och för vapenbrott, eftersom hon hade en startpistol, två elpistoler och tårgassprej i lägenheten.
 
Så detta uppseende väckande mål skulle kunna vara över vid det här laget, men så är icke fallet. . Åklagaren vill ha "skelettkvinnan" fälld för nekrofili. Själv vill hon bli friad från brott mot griftefriden och få tillbaka sina skelettdelar. Vad som skett, eller inte skett har varken jag eller Älsklingen några åsikter om, det blir rättens sak att avgöra.
 
På Wikipedia står att läsa:
Enligt svensk lag är det enligt brottsbalken 16 kap. 10 § bland annat olagligt att obehörigen flytta, skada eller skymfligen behandla lik eller avlidens aska. En person som gör sig skyldig till någon av dessa handlingar kan dömas för brott mot griftefrid.[1]
Förekomst av denna typ av sexuella handlingar i rättsliga processer inom ramen för brott mot griftefrid är synnerligen ovanliga i Sverige. I oktober 2006 fälldes en man för en sådan handling, vilket enligt åklagaren aldrig tidigare skett i svensk rättshistoria.[2]
 
Vad ska man säga om detta? När jag letade skelettbilder på nätet hittade jag bilden ovan. Jag är benägen att tro den är en sexig halloween kostym snarare än en outfit tänkt att trigga en nekrofil, för jag tror nekrofili är ovanligt. Jag och Älsklingen har inte ens diskuterat nekrofili, det är en sexuell läggning som vi helt saknar intresse av att utforska. Det finns inte ens i tankevärlden.
 
När "Fetmats" hittades i Falugruva så ställde man upp hans förstenade lik i en glasmonter för nyfikna att titta på. "Fetmats" hamnade slutligen i vigd jord, men det tog många år. Han hittades 1719, men begravdes sista gången (googla och häpna) först 1930. Jag tror de allra flesta vill att avlidna ska behandlas respektfullt även i livet efter detta? Eller spelar det ingen roll? De är trots allt döda?
 
Jag vill påstå att det blir omöjligt att hitta en motpart i målet mot denna "skelettkvinna". Allt man har är anonyma skelett. Vilka dessa kroppsdelar tillhörde får vi aldrig veta. Vad ska man hoppas på? Att de är från ett nedlagt museum, eller en nedrustad biologisal i någon skola? Tänk om delarna kommer från Kambodja, arbetsläger i Sibiren, Nordkorea eller gamla Tyskland? Ingen säljer väl sin mormors skalle på Blocket?
 
Det pågår en handel med skelett, för privatpersoner - jag har svårt att se poängen med det. Jag ser mig själv som en "open-minded" modern och fördomsfri kvinna, men i detta fall får jag nog erkänna att jag är en smula fördömande. Tror det beror på att jag tycker att även om personen är död, så har han eller hon ändå varit en levande och tänkande människa som du och jag och denna nu döda man eller kvinna har inte själv valt att delta i dessa sexuella lekar. Känslomässigt känns det fel, även om logiken haltar.
 
 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar