En tripp till vår älskade klubb

Nästa helg bär det iväg till Club Adam o Eva för en massa dumheter på flera. Det är dags nu innan sommarens solbränna försvunnit helt.

Vi har besökt en hel del klubbar i Sverige, men de går dessvärre inte jämföra med CAE. Ofta är klubbar lite ”sunkiga” och i vårt sätt att se det lite osexiga. 

En klubb vi var på i Mellansverige var som en komedi. En man som skulle guida oss runt hade laddat upp med en ölburk i bakfickan för eventuella behov och visade stolt upp att de bjöd på kondomer. Problemet för oss var bara att de låg i slitna hundmatsskålar lite här och var. Han visade var enbart par fick vistas, men tyckte ändå att man fick bjuda in honom till detta parområde - reglerna var inte så noga.

Vi försökte att inte vara dömande och genomled den obligatoriska måltiden (med kolpudding) som man var tvungen att delta i. När vi kom ut i mingelrummet satt ägarinnan och virkade... Då gick vi hem.

Nä, vi åker som sagt gärna några extra mil för att komma till vår älsklingsklubb. 

Hemma från Cap

Så var vi hemma från vår första resa till Cap d’Agde. 

Vi kan väl knappast säga att vi har full koll på allt. Men lite mer koll har vi nu än innan vi åkt dit. 

Vi valde att bo en bit från själva området, så hyra av cyklar blev den enda lösningen. Trots detta var det en liten plåga att cykla i dryga 35 grader.

Själva området betalar man för att komma in till. De kvinnor som jobbar där är varken trevliga eller speciellt hjälpsamma. Att be om en så enkel sak som att få hjälp med en taxi besvarades med ett franskt avvisande. Så förvänta er inte en service från de som arbetar med inträdet - deras enda uppgift är att ta betalt.

Men nu skall vi inte vara kinkiga. Första kvällen vi var där så gick vi mest runt och tittade på ”byn”. Det är en salig blandning med påklädda människor ihop med helnakna människor. Vissa ”klär upp” sig med koppel och andra outfits som de visar upp med stolthet. Kanske är det detta som är charmen med Cap - alla får vara som de vill.

Vi hängde första dagen på naturiststranden. Då förstod vi inte att den första delen av stranden är till för nudister - där även barnfamiljer hänger. Den andra delen är för swingers och om vi förstod det hela rätt så är den sista biten för homosexuella (något vi läst sedan tidigare). Om det sistnämnda är sant vet vi inte, för vi orkade oss inte hela vägen bort på stranden.

Dag ett hamnade vi med andra ord på naturiststranden. Vi hyrde solstolar och solade nakna - något vi inte gjort sedan vi var små barn. Här har vi lite olika åsikter om att sola nakna. 

Dag två hade vi blivit bjudna till en fest mitt i området. Det var en par som hyrt en stor lägenhet i Jardin d’Eden - samtidigt som SDC hade en fest i området. Det var en ”take over” där alla som hyrt boende via SDC var välkomna på festen. 

Vi fick dock tillträde till festen då vi blev inbjudna. Visst var det fint arrangerat med facklor, eldslukare, lättklädda kvinnor på styltor och DJ. Men det var först som vi kom till lägenheten som partyt började.

Värden hade meddelat att det skulle vara 15-20 par. Men när vi kom dit så hade det inte kommit många. Efter ett tags minglade så var det dock helt fullt (betydligt fler än 20 par) med människor från alla jordens hörn - Italien, Belgien, Sydafrika, England, Colombia, Holland, Norge och naturligtvis från lilla Sverige. 

Efter en stund satte sig ett latinamerikanskt par jämte oss. Efter en kort stund försvann vi in i lägenheten och klädde av oss. Vi hade valt att för första gången pröva att kyssas under partnerbyte och gruppsex. Detta är kanske den sista sak vi valt att hålla för oss själva. Men vi prövade på det och såhär i efterhand var det inget vi tycker adderade till något till upplevelsen av att byta partners. Så för oss är kyssandet något vi kan ha eller kvitta.

I periferin kunde vi höra varandra njuta. Vi har inte längre behovet att hålla koll på var den andre är. Oftast är swingersfester de säkraste fester man kan vara på. Respekt och vänlighet är grunden i swingandet och därför drar det till sig denna typ av människor också.

Efter någon timma eller två så hittade vi varandra på terassen. Vi hade vi båda kommit i mål och hade knappt koll på vilka vi haft sex med. Vi andades ut en stund i den svalkande natten tillsammans med andra människor som också tog en paus från knullandet. 

Det är så uppfriskande att vara bland människor som inte tar sex så sjukt allvarligt. Sex kan vara skönt, roligt, sexigt och fantastiskt. Men det behöver inte innebära mer känslor än så.

Vi är hårt fostrade att sex handlar om skuld, förpliktelser och skam. Sex är så starkt förknippat med något seriöst - här bland swingers handlar sex om att få rätten att njuta just utan skam, förpliktelser och skuld. 

Trötta och ömma sa vi hejdå till de människor vi hade haft sex med eller tror att vi haft sex med, så cyklade vi hemåt lite vingligt och fel. Men till slut kom vi fram och stöp vi i säng och somnade sött.

Dagen efter tog vi oss trötta till swingersstranden och hyrde solstolar på ”Beach Club”. Det var det perfekta stället. God mat och goda och svalkande drinkar serverades till solstolarna, så att man inte behövde röra sig mer än nödvändigt - nödvändigt var ner till de svalkande vågorna lite då och då.

Den s.k. ”swingersstranden” var för oss lite annorlunda. Vi tog en promenad och kikade runt bland alla människor som på denna del låg tätt packade. Ibland samlades människor i en ring för att titta på när ett par körde igång en liveshow. Sekunderna senare så upplöstes ringen och allt återgick till ett normalstadie. I ett helikopterperspektiv måste det se fantastiskt roligt ut med dessa ”folkvandringar” i mikroformat.

På ett ställe satt en kvinna och runkade sin man långsamt i slentrian. Hon såg ut som om hon höll på att somna eller var mentalt någon helt annanstans. En annan kvinna la sig på rygg och väntade medan hennes man dränkte sin kuk i glidmedel och la sig över henne. Det såg inte ens ut som om de ville ha sex. Kanske är det en viss inriktning som swingers, att gå igång på att det skapas grupper runt dem som tittar på. Oavsett så såg vi inget par på stranden som hade sex med den glädje, kåthet och motivation som man annars ser swingers ha sex på klubbar och fester.

Vår plan var att gå till en swingersklubb sista kvällen. Detta ställde vi dock in på grund av att vi mer eller mindre var mätta på sex. Vi är dessvärre inte ett par som kan knulla varje dag i en vecka - så det har vi kvar till nästa gång.

Vi kan såhär långt inte hävda att vi har koll på Cap. Vi kanske har bättre koll nu än tidigare och kommer till nästa resa förmodligen bo i området. Men vi lär oss...

Redo för avfärd till Cap

Den här sammanfattningen är inte tillgänglig. Klicka här för att visa inlägget.

Våra Cap-planer

Nu har vi bokat både resa och boende. Eftersom vi inte har en aning vad som kommer att vänta i Cap d’Adge har vi valt ett boende en bit från själva byn. Det gör att vi kan springa skrikandes tillbaka i panik om det är mer skruvat än vår fantasi tillåter - vi är iofs inte speciellt lättskrämda när det kommer till sex. Men man vet ju aldrig.

Nu när resa och boende är inbokat, så infinner sig liknande frågor som vi hade första gången vi gick till en swingersklubb. Vilka kläder har man? Har man kläder över huvudtaget? Vad är ”sexig outfit” för män? 

Vi har intagit ett begrundande tillstånd och hittar nog rätt till slut.

SDC.com har blivit vår lilla ”livlina” till kunskap. Där finns det Cap-grupper där frekventa besökare kan hjälpa oss noviser tillrätta. Vissa säger iofs att det är fritt att ha sex på stränderna, medan andra säger att man kan få 1.500 euro i böter för sådana tilltag. Vissa säger att man har sex på dagen, medan vissa menar på att man har sex på klubbarna på nätterna. Vissa säger att man skall gå naken på shoppinggatorna medan vissa säger att det händer att människor sitter på restauranger i latexkläder och gagball (undra hur man får i sig maten då?) - kanske är allt eller inget sant...

Oavsett om det är sant eller överdrifter, så skall det bli fantastiskt kul att besöka detta dekadensens Mecca. Umgås med människor från alla jordens hörn som har den gemensamma nämnaren att alla är avslappnade och tillåtande när det kommer till sex, nakenhet och turnons.

Vi har börjat utforska klubbar på nätet. Bortsett från att vi lär behöva en reskassa modell större för att betala inträde på klubbar, så verkar det finnas allt från partyställen där man ”får ha sex”, till renodlade fetischklubbar. Vissa swingersklubbar är bara för par, medan andra även ger access till singelkillar och -tjejer. Det verkar finnas minst ett ställe för alla olika turnons.

Så... Tre månader på oss att komma i form, så att man inte behöver suga in magen i en vecka på badstränderna. 

Hotell - Check!

Flyg - Check!

Träningskort - Check!

Vältränad Prinsessa - Check!

Vältränad man - Eh... not...

Solbrända - Haha... not...

Sexiga outfits Prinsessan - Check!

Sexiga outfits till mannen - .......... not... 😳

SDC-medlemmar - Check!

Det börjar ta form.

Semesterplaner

Det finns  något som närmast kan betecknas somen helig graal i swingerslandet som vi drömt om länge, länge. Denna graal går under namnet "Cap".

Vi har hört talas om den under alla år som vi roat oss i den här ljusskygga parallellvärlden. "Cap" har nämnts i barerna på klubbarna, i meddelanden på BC och på privata fester och är liksom ett kvitto på att personen som säger sig varit på "Cap" är en "riktig" swinger. En van sådan. "Cap" inger respekt. Typ.

Jag och älsklingen ser oss själva som vana swingers vid det här laget, men vi har aldrig kunnat lägga in "Cap" i raden av våra erfarenheter när någon potentiell sexpartner frågat vad vi gillar, vad vi gjort, vilka klubbar vi besökt och så vidare. 

Vi tillhör den skaran som tänkt "åh, dit vill vi också åka vid tillfälle" så fort någon låtit ordet "Cap" glida över läpparna. Dit vill vi också åka! Och nu, äntligen. (Trumvirvel) Efter tio års swingande är det äntligen dags för oss att bege oss till detta mytomspunna swingersparadis. "Cap". "Cap" är den korta formen för Cap d'Agde (reserverar mig från det där lilla streckets riktning) på franska rivieran. 

Vi är inte helt hundra på vad vi har att förvänta oss av det här vallfärdsmålet för swingers. Det vi hört låter fantastiskt dekadent och skruvat. För ordningens skull. Det är inte enkom ett swingersnäste, naturister semestrar också gärna i Cap d'Age.

När vi går på klubb här hemma i Sverige hamnar vi som regel ganska långt ut på skalan över hur långt ramarna sträcker sig. En kväll på Adam och Eva är blandningen av pars gränser ganska vid. En del par gillar hjälpande händer och sex i samma rum, medan jag och Älsklingen har gått från detta, en smula försiktiga sättet att swinga till att mer än gärna ha partnerbyte och lämna varandra med andra. Sådana är vi. Alla gillar olika. Det är inte konstigare än så. Jag tror att verkligheten och vår placering på den osynliga skalan kan se lite annorlunda ut?  I Cap kan det nog vara så att vår placering på den här inbillade skalan är mer åt det lite vaniljiga än det frisinnade. I Cap kanske vi är "vanlilj"? Fnissar.

Det lär framtiden utvisa. I sommar. Då är det äntligen dags för oss att bege oss till Cap och uppleva det mytomspunna swingersparadiset på riktigt. Vi är sjukt taggade! Det är härligt att ha något att se fram mot. En vuxensemester som heter duga. Det är vad vi förväntar oss.

Vi letar just nu på nätet efter information, och är lite smått förvirrade. Vi ber därför er, underbara läsare som är vana besökare om tips och råd. En grundläggande sak vi inte förstår är var gränsen till Cap egentligen går? Hur stort är det som räknas som swingerscap? 

Snälla, skriv en rad och upplys oss? Vilka klubbar får vi inte missa? Bra restauranger? Praktiska tips? Vad ska vi tänka på?

Tusen tack för hjälpen!

Allt blir sexigare i slowmo

Festplanering

Efter ett längre uppehåll, så är vi tillbaka med vår lilla blogg. 

Med tonårsbarn, jobb och framförallt en diskmaskin som gått sönder så finns det inte så mycket tid annat till att försöka hålla näsan ovanför vattenytan – sex har liksom fått bli gemensam onani i sängen tillsammans med ett 2 minuters porrklipp som vi lätt hinner att komma i mål med. 

Men… Nu vore det väl f-n om vi inte skulle kunna återuppta vårt swingersliv som vi båda vill ha det. 

Senaste ”äventyret” vi var iväg på var långt ifrån vad vi hoppades på. Fredagen på CAE var en lam tillställning med människor som för ovanlighetens skull var extremt introverta. Lördagen gav vi upp och gick tillbaka till vårt hotellrum och knullade med varandra för att somna sött – så det finns inte så mycket kul att berätta om senaste besöket på vår favoritklubb. 

Nu har vi dock börjat med det kanske lite osexiga sättet att planera in swingandet i vår gemensamma planering. Vi har med mycket möda och stort besvär hittat två helger med lång framförhållning som skall bli helt fantastiska helger. 

Vi har under flera år pratat om att starta en swingersklubb för swingers som inte bara vill ha sex med varandra i samma rum som andra och/eller sex med ”hjälpande händer”. Dock vet vi att vår tid aldrig skulle räcka till att driva en klubb vecka efter vecka. Kvar finns då att vi arrangerar exklusiva swingersfester med unikt inbjudna swingers. 

Detta är vad vi planerat. Erotiska, exklusiva och fantastiska fester med få antal i en exklusiv miljö… 

Så framöver kommer bloggen att beskriva vår resa från planering till festens genomförande. Naturligtvis blir det mer än så. Våra tankar och andra äventyr fortsätter som vanligt - om än mer frekvent.