Ganska roligt att lägga trappan ut från Vatikanmuséet på vår sexblogg. Förlåt för det, men den är så sagolikt vacker och inlägget handlar om en specifik trappa. Den som somliga går för att komma upp och en del vill gå för att komma ner.
Ner i källaren eller upp till nattklubben.
Jag är rädd för att denna trapp innebär slutet på vår kärlekshistoria med Sveriges bästa swingersklubb. Eller i vart fall en paus. Jag har sökt lite mer detaljerad information från den ende som kan svara på om mina farhågor är välgrundade eller onödiga. Jag håller tummarna för att jag kommer få det svar jag önskar. Det svar vi båda önskar.
Vi vill så gärna öppna denna dörr och skrida in i den dekadenta värld som finns där bakom. Vi vill göra det utan att för den sakens skull välja bort vårt anonyma swingersliv. Vi vill inte vara de som ska avdramisera och normalisera bilden av en swinger för de trångsynta.
Det har tagit många, många år för svenska folket att acceptera homosexualitet. Under en lång tid har homosexuella känt sig tvingade att hålla garderobsdörren stängd för att slippa bli dömda och bespottade. För att slippa försvara sig. För att slippa förklara - för dem som ändå inte vill förstå. Idag höjer få på ögonbrynen då släkt, vänner och känt folk vågar kliva ur den där garderoben, och jag är så glad att vi kommit dithän!
När det kommer till sexuella böjelser upplever jag att många är långt ifrån vidsynta och toleranta. Det syns på svenska kvinnors motsvarighet till Flashback. - Familjelivs forum som osar av påhopp, kränkningar och elakheter skrivna av i huvudsak kvinnor med syfte för att göra andra kvinnor illa. De kallar kvinnor som gillar analsex för "horor", män som kollar på porr för "perversa äckel" - vad de kallar swingers för? "Fula", "sjuka", "slem". Det är de snälla orden. Det är oroväckande att dessa hatiska kvinnor uppfostrar kommande generationer.
Så nej, jag känner inte för att stå på barrikaderna för att bevisa för inskränkta kvinnor och män att jag är relativt normal även fast jag är swinger - och har ett lite annorlunda sexliv än många andra.
Jag kanske oroar mig i onödan. Kanske är mina farhågor obefogade. Tiden lär utvisa det. När klubben öppnar på nytt kommer vi få veta av våra vänner och bekanta i denna lilla värld huruvida anonymiteten och den personliga intrigiteten fått vara intakt då en swingersklubb tvingats flytta till ett mer centralt läge och fått dela utrymme med annan verksamhet. Då vet vi om vi måste släppa taget och hitta en källare som passar oss bättre...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar