Vilken kärlek hyser du till din partner?

Det finns olika sorters kärlek enligt filosofin. De gamla grekerna skiljde mellan tre olika sorters kärlek:

Den kärlek man hyser till ett syskon som vänner (Phila), den erotiska kärleken (Eros) och den oegennyttiga kärleken (Agape) till exempelvis en Gud.

Aristoteles och Platon såg kärleken som en längtan efter perfektion (Platonisk kärlek), som är kärleken till visdom (Den ursprungliga meningen med ordet filosofi).

Kärleken till barnen kan ibland nå sådana höjder att vi inte tror att de klarar något själva och glömmer fostra dem för framtiden.

Ja, ni förstår nog inriktningen på inlägget.

Många människor som tagit kontakt med oss och vill träffas som singlar bedyrar sin kärlek till sin sambo, men hävdar ändå att de vill och kan gå bakom ryggen på honom eller henne de älskar.

Många människor i vårt umgänge har valt bort sex till förmån för olika byggprojekt och hävdar stolt att de driver sin familj som ett bolag.

Många kvinnor har samma kärlek till sin man som hon har till sina barn och behandlar sin man på samma sätt och curlar honom till den grad att den erotiska känslan försvinner.

Många män sätter sin kvinna på en piedestal och kan inte se henne som en sexuell varelse som har sex. Kvinnan blir till en mamma som skall vara dygdig, snäll och trygg.

Vilken kärlek har du till din respektive?

Ger du din sambo utrymme att få vara den du drömmer om? Får din kvinna verkligen vara kåt på sina egna villkor och får din man verkligen utrymme att vara Mr. Grey?

Eller har ni blivit till ett vuxet barn med en bullmamma som krystat knullar en gång per månad för att man "skall göra det".

Jag tror (utan att veta) att det finna tusen och åter tusen par som egentligen borde göra en nystart i sin relation. Där mannen får utrymme att vara en man och där kvinnan får utrymme att vara en kvinna. En hane och en hona som hyser enorm kärlek till sina barn, men har en partner som de åtrår sexuellt.

Där båda har en respekt för varandra, men där lika behandling inte är en förutsättning för ett lyckligt umgänge. Där lika blir könsneutralt och där olikhet är sexigt. Där givandet bygger på att man får tillbaka.

För ärligt... Inte vill ni kvinnor att era män blir till en väninna? Inte vill ni män att era kvinnor blir till en dålig kopia av en man. Vi gillar olikhet och avstår att göra vår respektive till något eller någon vi inte vill ha egentligen.

Vill ni båda ta er ur en asexuell relation, så kämpa för det. Sex är inte en så liten sak som vissa människor försöker göra gällande. Den är en liten sak för den som inte vill ha sex, men en gigantisk sak för den som dag ut och dag in trånar efter sex.

Vill inte den ena parten göra något åt saken, så är du inte beslutsfri. Du kan välja att acceptera att få onanera i duschen resten av ditt liv, eller så väljer du att separera från personen på ett så moraliskt och etiskt sätt som möjligt. Kanske kan er "syskonkärlek" få frodas efter separationen. Kanske hittar ni tillbaka till något nytt. Oavsett vad, så blir det alltid fel när två vuxna människor lever i en relation där den ena har en erotisk kärlek, medan den andra hyser någon annan form av kärlek.  

Att "vänstra" är det sämsta agerandet. Det kommer bara att leda till smärta för er båda.