Aj då...

Prinsessan skriver.

Så här är det. Jag är lite av en funderare. Jag tar tid på mig, jag vänder och vrider, jag funderar och tänker efter. Detta kan ta ganska lång tid. Jag argumenterar både framåt och bakåt ett par gånger innan jag är redo att dra en slutsats jag kan stå för. Sådan är jag.

Beträffande det misslyckade äventyret i söndags har jag funderat, vridit och vänt på vad som skedde. Den frustration och ilska jag kände då, när jag fick klart för mig att gästen redan slunkit i mål, har nu förändrats något till att även inkludera en fadd bismak av olust. Usch, det känns inte alls bra.

Jag har som bekant träffat världens bästa man, min Älskling. För att fatta mig kort kan jag lugnt påstå att min Älskling är allt jag någonsin drömt om. Någonsin. En bättre vän, make, partner, älkare... You name it... Det finns inte. Min man har allt.

Med det sagt kanske det blir än tydligare, att de män, kvinnor och par vi träffat (och planerar att träffa) inte på något sätt är tänkta att ersätta min man. Ingen kan nämligen göra det. Vi kryddar vårt perfekta liv med spännande möten och människor, enkelt uttryckt.

Extrakillar kan aldrig någonsin ersätta min man. Jag vill inte ha sex med en annan man istället för min Älskling! Men på något sätt var det just det som hände? Jag vill gärna ha sex med en annan man OCH min Älskling. Samtidigt. Men det som hände i söndags känns som sagt inte bra.

Det var inte alls som vi tänkt, diskuterat och bestämt. Fadd bismak...